32. Johann Christian Friedrich HAEFFNER
1Utdrag ur artikeln "Svensk musik" (Kunskapens bok, band VI, sid 3311, Natur och Kultur, 2:a uppl, 1946), p 3311, F Haeffner Collection, Döle 431, 655 93 KARLSTAD, SWEDEN. "... Från Gustav III:s tid funnos ännu två framstående tyska musiker kvar, nämligen den som realistisk orgelspelare och komponist till "Hosianna" bekante abbé Vogler samt C.F.Haeffner, som skrev operamusik i Glucks stil och senare blev ledare för musiken i Uppsala. Han är mest känd som sammanställare och delvis kompositör av koralboken till 1819 års psalmbok. ..."
2Biografisk notis Kunsk bok (Kunskapens bok, band VIII, Natur och Kultur, 2:a uppl, 1946). "Haeffner, Friedrich. (1759 - 1833), kompositör av tysk börd, hovkapellmästare i Stockholm 1799, director musices i Uppsala 1808. Utgav 1819 en koralbok i "ren klassisk stil", åtskilliga operor o. manskvartetter (Vikingasäten)."
3Bonniers Konversationslexikon (Bonniers Konversationslexikon, band 6, utg 1942.), F Haeffner Collection, Döle 431, 655 93 KARLSTAD, SWEDEN. "Haeffner, Friedrich. f.1759, d.1833, musiker av tysk härkomst, verksam i Sverige från 1780. H. var bl.a. hovkapellmästare 1799-1808 och därefter director musices vid Uppsala universitet. Han är skapare av 1820 års koralbok och av den svenska manskvartettsången, särskilt studentsången. Han skrev bl.a. ett par operor, vid. solosånger och manskvartetter, ss. Låt dina portar upp och Vikingasäten."
4Kontraktsprosten och hovpredikanten Fredrik Sandberg, Svenska Psalmboken med koraler (1819). Biografi J.C.F. Haeffner (Fröléen & comp, 1899), F Haeffner Collection, Döle 431, 655 93 KARLSTAD, SWEDEN. "Biografisk notis om J.C.F Haeffner .. Ref Johann Cristian Friedrich Haeffner var tysk till börden. Han föddes nemligen i Hessen den 2 Mars 1759 i byn Ober-Schönau, der fadern var skolmästare. Grunden till sin musikaliska bildning fick han redan tidigt under flitiga studier för den framstående orgelvirtuosen och musikteoretikern Johann Gottfried Vierling. Efter att någon tid hafva vistats vid universitetet i Leipzig egnade han sig uteslutande åt tonkonsten och fick anställning såsom orkesteranförare vid åtskilliga tyska teatrar. År 1780 kom han till Stockholm och blef organist vid dervarande tyska S:t Gertruds församling, hvarjemte han tjenstgjorde vid k. operan dels såsom sångmästare, dels såsom altviolinist samt blef efter Jos. Mart. Krausä död vikarierande och, sedan Abé Vogler lemnat Sverige, 1799 ordinarie hofkapellmästare och anförare för k. operans orkester. Denna befattning lemnade Haeffner 1808, då han utnämndes till "director musices" vid Upsala universitet och sedermera äfven till domkyrkoorganist derstädes. Han afled i Upsala den 28 Maj 1833. .. Ref Hvad Haeffners enskilda person angår, vilja vi blott tillägga, att han, såsom redan blifvit antydt, hade ett något sträft sätt och brusade lätt upp, helst när fråga blef om hans koralboksmotståndare; men i hjertegrunden var han, som Geijer säger, "en i alla lifvets förhållanden god man". Af sina kära studenter i Upsala var han innerligt afhållen, och bland dem trifdes han bäst."
5Biografisk notis Norstedts Uppsl (Norsteds Uppslagsbok, P.A.Norstedt & Söners Förlag, Stockholm, 1927). "Haeffner, Johann Christian, Friedrich (1759 - 1833), tysk tonsättare, från 1780 verksam i Sverige; hovkapellmästare (1799+1808) o. director musices i Uppsla, där H. skapade studentsången. Tonsatte operor, oratorier o. manskvartetter (Vikingasäten, Låt dina portar upp m.fl.) Red koralboken till 1819 års psalmbok."
6Jacob Axel Josephson, Sverige. Fosterländska bilder, AB Förr och Nu, Stockholm, 1877-78, F Haeffner Collection, Döle 431, 655 93 KARLSTAD, SWEDEN. Skriven medan personer som träffat J.C.F.Haeffner fortfarande levde. Författaren var Director Musices i Uppsala 1838 - 1881. "Utdrag H erhäll sin förnämsta undervisning i Schmalkalden hos en av Phil. Em. Bachs lärjungar, Joh. G.Viesling.... Vi finna honom redan vid 16 års ålder i spetsen för en teaterorkester; sedan han i sådan befattning vistats på olika ställen i Tyskland, kom han 1780 till Stockholm... Med sina operor, "Electra", "Renaud" och "Alcides, inträde i verlden", hade han ringa framgång. Låt dina portar upp = Gustav II Adlofshymnen komponerad till minnesfesten 6 Nov 1832. Sjängs vid inmarschen i domkyrkan och därefter av studentsångarna vid intåget i Odins lund 6 Nov. Musik till parentationen över Sofia Albertina 1829 Musiken vid jubelfesten 1830 Hymnen "Konungarnas Konung" "Viken tidens flyktiga minnen" Hymn vid Oskarsfesten 1819 #Kommer du åter med gudaprakt" "så visst som än de gamla Bälten" "Under Svea banér" för manskör, hämtad från egna operan Renaud. Mycket mer av intressant läsning."
7Biografi J.C.F.H, Svenskt Biografiskt Handlexikon, 1906.
8Uppsala Universitet, Kungl Akademiska kapellet, Director Musices (http://www.docs.uu.se/~johantj/kapell/dirmus.html). "Uppsala Universitet, Kungl Akademiska kapellet, Director Musices Rectores Cantus och Directores musices Johannes Laurentii (?-1643) ? -1638 ... Johan Lithzell (1755-1825) ?-1790 Lars Fredrik Leijel (1743-1808) 1790-1808 Johann Christian Friedrich Haeffner (1759-1833) 1808-1833.".
9Akademiska kapellets historia i kort version 2 (http://www.docs.uu.se/~johantj/kapell/historik.html). "I och med utnämnandet av hovkapellmästaren Johan Chr. Fr. Haeffner till director musices började en ny tid för universitetsmusiken, och då särskilt körsången. Under 1800-talet växte intresset för vokalmusik ut till ett musikliv som kunde tävla med huvudstadens, med regel-bundna uppföranden av stora oratorier."
10Folke Bohlin, Akademiska kapellet i Uppsala under 350 år Del 3 u (http://www.docs.uu.se/~johantj/kapell/historik0.html). "Från Haeffner till Alfvén Universitetskansler Axel von Fersen utnyttjade 1808 sin rätt att utan att höra konsistoriet utse Johan Christian Friedrich Haeffner till ny director musices. Haeffner invandrade från Tyskland 1781 och gick från Kungliga Operans sångmästare till dirigent. Trots att posten i Uppsala ansågs som mindre värd gick Haeffner in i sitt nya jobb med stor energi. Han ledde universitets musikliv på de nya vägar som man fortfarande går på. Hans undervisning i sång och komposition lade grunden för ett blomstrande körliv. Man kan också nämna hans nya typ av fyrstämmig a Capella musik för manskörer som nu spred sig i hela Skandinavien. Akademiska kapellet, som fortfarande förstärktes med blåsmusiker från militärmusikkåren, deltog ofta i många konserter utöver de akademiska ceremonierna, för vilka Haeffner komponerade musik. Hans mest framförda verk var Passionsoratoriet "Försonaren på Golgatha", en tonsättning av inspector musices professor S. Ödmanns libretto anpassad till de resurser Haeffner kunde mobilisera i den lilla universitetsstaden Uppsala. Haeffner efterträddes 1833 av hans forna elev Johan Erik Nordblom...."
11The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints, International Genealogical Index (R), Copyright (c) 1980, 1997, data as of February 1997.
12Ed: F Haeffner, Karta Türingen, Meiningen info. "Meiningen Bundesland Thüringen 22.454 Einwohner, 50.34° Breitengrad, 10.25° Längengrad Die Stadt Meiningen liegt zwischen Thüringer Wald und Rhön im Tal der Werra. Meiningen ist die Kreisstadt des Landkreises Schmalkalden-Meiningen History 1866 Stadt und Herrschaft Schmalkalden gelangen im Ergebnis des Preußisch-Österreichischen Krieges an Preußen (Regierungsbezirk Kassel / Provinz Hessen- Nassau) Källa: http://www.schmalkalden.de/stich2.htm OBS att vid denna tid tydligen Schmalkalden hört till Hessen /Hae Fläche und Bevölkerung - Schmalkalden-Meiningen Gebietskörperschaft Fläche kmø Einwohner Anzahl Schmalkalden-Meiningen, Kreis 1.210,21 146.868 Oberschönau 16,11 971." Oberschönau ligger nära i region Schmalkalden-Meiningen se orten Meiningen på kartan.
13Jacob Axel Josephson, Sverige. Fosterländska bilder. ".. Hvad han i sin befattning verkat erkändes allmänt inom universitetet, hvars medlemmar i talrika skaror f·ljde hans stoft till grafven. Enligt hans egen ·nskan uppstämdes der, efter jordfästningen, hans "Vikingasäten". Hans grafkulle saknade i decennier en minnesvård, till vars resande slutligen insamlingar föranstaltades. På den av Singö-marmor utförda höga minnesstenen är ristad följande af en ännu lefvande svensk skald föreslagna inskrift: "I svenska toner lefver främlingens minne."."
14Många, CJCLS Ancestry, The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints, Family History Library, 35 N West Temple Street, Salt Lake City, UT 84150 USA. Insända Ancestry records (not guaranteed).
15Bonniers Konversationslexikon. ".. verksam i Sverige från 1780 .."
16Info om koncert Elektra i SR 2000 (www.sr.se), F Haeffner computer library, C:\Fredrik\Genealogi. "Johann Christian Friedrich Haeffner: "Electra". Lördag 5/8 kl 19.30 Opera i tre akter av Johann Christian Friedrich Haeffner. Libretto: Adolf Fredrik Ristell efter Nicolas François Guillard. I rollerna: Electra - Hillevi Martinpelto Orest - Peter Mattei Clitemnestra - Helle Hinz Ismene - Christina Högman Pilad - Klas Hedlund Egist - Mikael Samuelson Arcas - Stig Tysklind Översteprästen - Alf Häggstam En befälhavare - Sven-Erik Alexandersson En man av folket - Lage Wedin Radiokören. Drottningholms barockensemble. Dirigent: Thomas Schuback. Caprice CAP 22030. Johann Christian Haeffners tragiska opera Electra hade urpremiär på Drottningholmsteatern 1878 och gavs på samma teater drygt 200 år senare, 1991. Det mödosamma arbetet att restaurera partituret utfördes av dirigenten Thomas Schuback. Tack vare ett samarbete mellan P2 och skivbolaget Caprice kunde hans dröm om att få dirigera Electra förverkligas. Inspelningen med Drottningholms barockensemble, Radiokören och en lång rad av våra bästa sångare med Hillevi Martinpelto, Peter Mattei och Mikael Samuelson i spetsen sänds i kväll i P2. Tonsättaren Haeffner, vars koralbok användes fram till 1939 i våra svenska kyrkor, var som så många andra musiker under den gustavianska epoken en tysk immigrant. På kort tid erövrade han en framträdande plats i det svenska musiklivet. Endast 26 år gammal blev han biträdande kapellmästare för hovkapellet. Hans opera Electra skrevs på beställning till drottningens namnsdag den 22 juli 1787. Operan gavs därefter ytterligare nio gånger mellan åren 1787-91.".
17Kontraktsprosten och hovpredikanten Fredrik Sandberg, Svenska Psalmboken med koraler (1819). Koralverket (Fröléen & comp, 1899), F Haeffner Collection, Döle 431, 655 93 KARLSTAD, SWEDEN. "Ur biografisk notis om J.O Wallin.". "Ur biografisk notis om J.O.Wallin Beträffande koralerna till den nya psalmboken, var Wallin till en början tveksam, huruvida han skulle ansluta sig till den mera konservative Haeffner eller till det mera moderna Frigell-Åhlströmska partiet. Tack vare Geijers inverkan, beslöt han sig för Haeffner, hvilkens stora förtjenst det är, att den svenska koralboken har så riklig tillgång på sköna och värdiga melodier."
18Kontraktsprosten och hovpredikanten Fredrik Sandberg, Svenska Psalmboken med koraler (1819). Biografi J.C.F. Haeffner. "Psalmen är afsedd icke blott att läsas utan framför allt att sjungas. Kyrkans psalmbok påkallar med nödvändighet en kyrkans koralbok. Lika mycket som värdet af en skön psalm förhöjes, när den uppbäres af en skön melodi, lika mycket kan han neddragas genom en olämplig eller intet sägande koral. När derför svenska kyrkan 1819 fick en ny psalmbok, lät man sig angeläget vara att få ett till dess psalmer passande koralverk. Ärkebiskop Wallin, själen i psalmboksarbetet, var till en början tveksam, hvem han borde förorda att erhålla det lika svåra som grannlaga uppdraget att utarbeta en ny koralbok. Slutligen gafs det åt den som skicklig musikus och lycklig sångkompositör kände J.C.F. Haeffner. Det torde således icke sakna intresse att till de biografiska notiser, hvilka i det föregående blifvit lemnade rörande några mera framstående psalmdiktare, foga ett och annat meddelande om denne man och hans för vårt land viktiga lifsgerning. .. Se ref biografi .. Att Haeffner var en inom tonkonstens områden rikt begåfvad och grundligt hemmastadd man, lärer näppeligen någon - icke ens hans ifrigaste koral-antagonister - drista förneka. Likaså att han förtjenar en hedersplats inom svenska musikens historia såsom skapare af den svenska studentsången. Sannt säger ock en av de kunnigaste bland våra nu lefvande musiklärde (signaturen A.L.): "Så godt som allt det rika och omvexlande musiklif, som ännu i dag rör sig i Upsala, har Haeffner i sjelfva verket grundlagt; ty han skapade det nästan ur intet". Hans härliga körer: "Låt dina portar upp", "Vikingasäten", "Under Svea banér" m.fl. höra till tondikter, hvilka icke åldras. Likaså den förträffligt gjorda anordningen af musiken till de af Geijer och Afzelius samlade och utgifna svenska folkvisor. Hans i Glucks stil komponerade operor ("Elektra", "Alcides inträde i verlden" m.fl.) anses vara af underordnadt konstvärde, hvaremot oratorierna: "Försonaren på Oljoberget" och "Försonaren på Golgata" hafva flera partier af framstående skönhet. Det utan tvivel vigtigaste bland Haeffners arbeten var det, som han nedlade på sitt koralverk; men det är just rörande detta arbete, som meningarne från början varit och ännu i dag äro så skiftande. Vill man emellertid komma sanningen närmast, måste det fastslås, att hvarken de öfverdrivet lovprisande, ej heller de ohejdat tadlande hafva rätten på sin sida. Haeffners talangfullaste förespråkare var professor Erik Gustaf Geijer, hvars namn och mästerliga penna öfvertygade de allra flesta, att Haeffnerska koralboken icke blott vore bra, utan den bästa, som under handen gängse förhållanden kunde åstadkommas. Dessutom var man så utledsen åt den ditintills rådande förvirringen i koralsången, att de flesta med tacksamhet böjde sig för den stränga, om ock något stela ordning, hvilken Haeffners koralbok fordrade. Redan tidigt höjdes emellertid röster mot det sätt, hvarpå Haeffner löst den utan tvifvel svåra uppgift, som blifvit honom lemnad. Kanske den kunnigaste, men alldeles visst den hänsynslösaste bland den nya koralbokens granskare och motståndare var sekreteraren i Musikaliska akademien, Per Frigel. De korta anteckningar han gjort i sitt exemplar (nu förvaradt i Musikaliska akademiens bibliotek) af Haeffnerska koralboken, visa detta nogsamt. Men han såväl som hans många eftersägare hafva påtagligen alldeles förbisett Geijers fullt riktiga ord i nekrologen öfver Haeffner: "Det är lättare att efter honom göra bättre, men det minskar ej hans förtjenst." Ledamöterna i den komité, som hade att granska Haeffners koralbok, voro excellensen Rosenblad, statssekreteraren af Leopold, teol. doktorerna Wallin, Franzén och Hagberg samt kyrkoherden Stolpe. Den ofvan omnämnde Frigel, som upprepade gånger råkade i obehagliga, till personliga angrepp urartande tvister med den något hetlefrade Haeffner, var till en början ock ledamot i granskningsnämnden, men utträdde och fortsatte derefter i den offentliga pressen sina hetsiga anfall, genom hvilka sjelfva saken dock mera skadades än gagnades. I vida mindre grad gäller detta om de af sångläraren Carl August Stieler offentligen gjorda anmärkningar mot den nya koralboken, och hvilka anmärkningar Haeffner på ett värdigt sätt besvarade i slutet af 1:sta häftet till sina 1822 utgifna "Preludier till melodierna uti svenska choralboken" och hvilket svaromål väl förtjenar att ännu i dag genomläsas. En anomym granskare införde i "Allmänna journalen" för år 1824 åtskilliga skarpa anmärkningar mot Haeffners koralbok; men den onödigt polemiska tonen i denna kritik vände det egentliga intresset bort från hela saken och bidrog icke så litet till att man tröttnade och lät koralfrågan hvila i många år. Först 1844 togs den åter upp med anledning af presteståndets underdåniga skrifvelse till Kgl. Maj:t i syfte att få antalet koraler något minskadt. Följden häraf blef den av Musikaliska akademien utarbetade och af Kgl. Maj:t gillade s.k. "Minimitabellen" i hvilken koralernas antal reducerades från 290 till 169 samt 6 nya koraler, 3 utaf Åhlström och 3 utaf von Rosén, sattes i stället för de af Haeffner använda. Uti Kgl. br. den 18 April 1844 heter det uttryckligen: "den nådigast /kursiv/ fastställda /kursiv slut/ Choralboken", hvadan ovisshet huruvida vederbörande ega rättighet att vid den offentliga gudstjensten utbyta de af Haeffner ordnande koralerna mot andra, näppeligen borde förefinnas. Åter hvilade "koralfrågan" i ett par tiotal, och upptogs först 1865 på föranledande af Musikaliska akademiens dåvarande Preses. Efter denna tid kan man säga, att detta ärende mer eller mindre stått på dagordningen; och att man så småningom kommit från ord till sak framgår dels deraf, att på Musikaliska akedemiens föranledande omkring 200 koraler blifvit reviderade och omarbetade, dels deraf att, utom den redan på Haeffners tid af Åhlström utarbetade, fullständiga koralböcker, på grundvalen af den Heffnerska, utgifvits af Pettersson, Mankell, Lewerth, Sandström, Humbla, Hallberg, Lagergren och Nordqvist, Heitze, Rendahl, Anjou och Törnvall, förutom enskilda koralsamlingar af Södling, Lagergren, Hultstedt, Lindqvist, Byström, Norén och Morén m.fl. Men hvad är det då som gjort, att man icke varit tillfreds med Haeffners koralarbete ? Utan tvifvel beror detta mindre på de af Haeffner anordnade koralernas beskaffenhet, som fstmera på det sätt, hvarpå dessa koraler utförts. Må vara att man med fog kan förevita Haeffner, att han upptagit ett för stort antal melodier och bland dessa åtskilliga mindre sångbara, att sättningen i flere koraler är för hög och harmoniseringen för tunn eller omotiverad, att melodiernas karaktär icke alltid svara mot textens samt att sjelfva tonbeteckningen med sin enformiga typografiska utstyrsel gifvit anledning till den brist på rhytmisk omvexling, hvaröfver man med rätta klagat; men att det icke är omöjligt att efter Haeffners koralbok åstadkomma skön och uppbygglig kyrkomusik, derpå kan man i mångfaldiga af våra församlingar finna öfvertygande bevis. Der åter, hvarest man, med förbiseende af psalmtexternas innehåll och rhytmiska byggnad, i samma oföränderligt och otillbörligt långsamma tempo samt med samma stereotypt lika uthållighet på hvarje ton utför koralerna, der har man i musikaliskt och liturgiskt hänseende icke hunnit längre än skolbarn, som hålla på med s.k. "korläsning i takt". Att så utföra koralserna, det bör väl icke läggas Haeffner till last. Må man således taga sig till vara för att skoningslöst bryta stafven öfver den man, som, säge hvad man vill, gifvit vår svenska kyrka en koralbok, hvilken ännu inge lyckats öfverträffa och samlat en skatt af sköna melodier, som lemnar rikligt material för kommande koralförbättrare. Att den Haeffnerska koralboken dock tarfvar en revision, derom äro väl alla ense, men att denna revision bör ske med insigt och pietet samt i samband med revisionen af vår psalmbok och med hänsyn till de af kyrkomötet beslutade förändringar i vår kyrkas handbok, när dessa varda sanktionerade, derom borde väl icke råda skiljda åsigter, lika litet som om sträfvandet att följa Skriftens ord: "Jag vill sjunga till Herrens ära, till Herrens pris vill jag spela." Inför den höga uppgiften böje sig alla små privatmeningar!."
19Svenska Psalmboken med koraler (1819). Koralernas ursprung (Fröléen & comp, 1899), F Haeffner Collection, Döle 431, 655 93 KARLSTAD, SWEDEN. ".". "Av de i Minimitabellen upptagna 169 koralerna har följande komponerats av J.C.F Haeffner 18, 95, 336 och 468. Övriga har blandat ursprung och flera är mycket gamla. Samtliga har bearbetas av Haffner."
20J.C.F Haeffner, Preludier till Melodierna uti SVENSKA KORALBOKEN smat MARSCHER af HAEFFNER. Första häftet., Palmblad & C., Upsala 1822. "Förord Då jag till Herrar Organister och älskare af Choral-Musik öfverlemnar första delen af detta lilla arbete, inser jag väl, att det ej torde med bifall mottags af dem, som äro vane att på orgelverken spela batailler, operett-arier, dansmusik och dylikt; men för dem äro ej dessa enkla och korta preludier skrifna. Jag hoppas eremot att de fleste skola finna, att jag vid deras författande haft tillbörligt afseende så väl på den karakter och styl, som egentligen tillhör choralmusiken, som på det rum der de skola spelas; samt att min afsigt varit att i allmänhet skrifva dem så enkla att hvarje Organist utan svårighet bör kunna lära sig att spela dem. Att jag ibland dem upptagit 3:ne författade af min läromästare Vierling, hoppas jag att ingen anser för annat än hvad det är. Alla dessa preludier innehålla en eller flere stropher af psalmmelodien, och böra spelas i samma takt som choralen sjunges, samt alltid (legato) sammanbindande, hvilket är en väsendtlig fordran vid all choralspelning. De kunna spelas äfven blott på ett klavér och utan pedal. Der pedal finnes, bör vanligen nedersta basnoten dermed anslås; men då pedalen ej bör begagnas, står man. (manualen) utsatt, och pedalen nyttjas ej åter förrän ped (pedalen) finnes tecknad. Jag hade ernat att i detta häfte lemna preludier till hälften af melodierna i Choralboken, men som de upptogo större rum än jag beräknat, har jag måst stadna vid melodien till N:o 138. De skola fortsättas i 2:ndra häftet, der jag tillika för nybegynnare i orgelspelning skall utsätta så kallade Anslag, eller Accorder för hvarje ton, som kunna vid vissa tillfällen användas i stället för preludier, samt meddela anvisning till utvikningar från en ton till en annan och underrättelse hvilka Register böra nyttjas, så att vid större som vid mindre Orgelverk. Vid slutet af detta häfte har jag bifogat: Några upplysningar beträffande den Nya Choralboken, i anledning af H:r Stielers i Allmänna Journalen (N:o 296, 297 för 1821) införda anmärkningar, hvilka jag ansett lämpligast att här införa till Herrar Organisters bedömmande. HAEFFNER."
21J.C.F Haeffner, Svar på Stielers kritik, i Preludier till Melodierna uti SVENSKA KORALBOKEN smat MARSCHER af HAEFFNER. Första häftet.Palmblad & C., Upsala 1822, F Haeffner Collection, Döle 431, 655 93 KARLSTAD, SWEDEN. Mycket intressant läsning.
22Allmänna Sångens historia, http://allmannasangen.c.se/ashist.html. "1808 Den svenska manskörssången skapas av Haeffner med sången Under Svea banér. 1814 Trappmarschen Vikingasäten åldriga lundar komponeras. Text Atterbom, musik Haeffner. 1823 Valborgsfirande med körsång inleds. 1830 Allmänna Sången bildas på ångfartyget Uppsala på väg från Stockholm till Uppsala. Grundare är Otto Fredrik Tullberg, sånganförare 1830-1835 samt 1837-1838. Sista november samma år firas Karl XII med Viken tidens flyktiga minnen av en kör på 250 ynglingar. 1832 Obelisken i Odinslund grundlades med stora festligheter. Början av traditionen med Gustav II Adolf-firandet. 1839-1843 Carl-Johan Laurin blir sånganförare. Han skapar de första stadgarna för Allmänna Sångföreningen i Uppsala, fastställda 7 december 1842.".
23F Haeffner, Verkförteckning J.C.F.H, Ej publ, F Haeffner computer library, C:\Fredrik\Genealogi. "Verk registrerade i Libris databas (Libris.se) Anmärkningar öfver gamla nordiska sången [Artikel] Författare: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Titel: Anmärkningar öfver gamla nordiska sången Innehåll: Om den svenska folkmusikens tonaliteter Anmärkning: Tidigare publicerad i Svea : tidskrift för vetenskap och konst. Uppsala 1818 Ingår i: Texter om svensk folkmusik / redaktörer: Owe Ronström, Gunnar Ternhag. - Stockholm : Kungl. Musikaliska akad., 1994. - (Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 81). - S. 37-44 : musiknoter Ämnesord: Iju-c, Musik Folkmusik Västerländsk Sverige Ijai, Musik Musikvetenskap Finns Kd univbibl Liturgiae in sacro lavacro administrando antiquitus usurpatae pericope Författare: Tullberg, Otto Fredrik, 1802-1873 Titel: Liturgiae in sacro lavacro administrando antiquitus usurpatae pericope : e chrestomathia rinkio-vateriana excerpta syriace et latine / praeside Petro Sjöbring ; auctor Otto Fredericus Tullberg Ort/Förlag: Upsala Utgivningsår: 1830-1831 Omfång: 8, 22 s. Anmärkning: Innehåll: P. 1 / Otto Fredericus Tullberg ; P. 2 / Otto Fredericus Tullberg et Johannes Christianus Freder. Haeffner Diss. Medförfattare: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Medarbetare: Sjöbring, Pehr, 1776-1842 SAB/Ämnesord: Hses, Skönlitteratur J. C. F. Haeffners koralbok Titel: J. C. F. Haeffners koralbok : i sammandrag, innehållande melodier till alla den svenska kyrkans psalmer, transponerade i en efter det allmännaste röstomfånget lämpad tonhöjd / af C. W. Rendahl Ort/Förlag: Stockholm Utgivningsår: 1900 Omfång: 208 s. Medarbetare: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 SAB/Ämnesord: Cib, Kristendom Psalmer Andliga Sånger Aeneas i Carthago, lyrisk tragedie i fem acter med prolog. I konungens och det kongl. husets höga närvaro, första gången upförd, på stora kongl. theatren i Stockholm, den 18 november 1799. Vid högtidligheterna i anledning af hans kongl. Författare: Kellgren, Johan Henric, 1751-95 Titel: Aeneas i Carthago, lyrisk tragedie i fem acter med prolog. I konungens och det kongl. husets höga närvaro, första gången upförd, på stora kongl. theatren i Stockholm, den 18 november 1799. Vid högtidligheterna i anledning af hans kongl. : höghets kron-prinsens Gustafs födelse./(framledne herr Kellgren.) Stockholm, tryckt hos Johan Pehr Lindh. [1799.] Förlag/Tryckeri: Stockholm : Lindh Utgivningsår: 1799 Omfång: [10] , ii52 s. ; 4:o. Nummerbeteckning: SB17: 820604g04 Anmärkning: Förkortad upplaga, "egentligen gjord för representation". Musiken av "herr Kraus", till femte akten delvis av "herr Häffner", baletterna av "herr Terrade" (s. 2). =Ref.:= trycklistan. Antikva Mer än en upplaga finns Medarbetare: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Renaud. Lyrisk tragedie i tre acter. Upförd på kongl. opera-theatren den 29 januarii 1801. =Anon=. Stockholm, tryckt i kongl. tryckeriet, 1801. Författare: Leboeuf, Jean Joseph, ?-1799 Titel: Renaud. Lyrisk tragedie i tre acter. Upförd på kongl. opera-theatren den 29 januarii 1801. =Anon=. Stockholm, tryckt i kongl. tryckeriet, 1801. Förlag/Tryckeri: Stockholm : kungl.tryckeriet Utgivningsår: 1801 Omfång: [04] , ii34 s. ; 4:o. Nummerbeteckning: SB17: 820831g16 Anmärkning: Övers. av N.B. Sparrschöld, musiken av "capellmästaren Häffner", baletterna av "balletmästaren Terrade" (s. 2). =Ref.:= Bygdén. Antikva Medarbetare: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Terrade, Federico Nadi, ?-1824 Sparrschöld, Nils Birger, 1763-1830 Epilogue til den 1 november 1795./(C. Lindegren.) Stockholm, tryckt hos Henrik Andersson Nordström, 1795. Författare: Lindegren, Carl Johan, 1770-1815 Titel: Epilogue til den 1 november 1795./(C. Lindegren.) Stockholm, tryckt hos Henrik Andersson Nordström, 1795. Förlag/Tryckeri: Stockholm : Nordström Utgivningsår: 1795 Omfång: 08 s. ; 4:o. Nummerbeteckning: SB17: 820908g10 Anmärkning: Musiken av Haeffner, baletterna av Terrade och musiken till dessa av Dupuy (s. 2). Antikva Medarbetare: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Terrade, Federico Nadi, ?-1824 Du Puy, Jean Baptiste Édouard Louis Camille, 1770?-1822 Electra, tragedie-opera i tre acter. Upförd på hennes majestäts drottningens höga namns-dag den 22 julii 1787, på Drottningholm. =Anon=. Stockholm, tryckt i kongl. tryckeriet, [!] . Författare: Guillard, Nicolas François, 1752-1814 Titel: Electra, tragedie-opera i tre acter. Upförd på hennes majestäts drottningens höga namns-dag den 22 julii 1787, på Drottningholm. =Anon=. Stockholm, tryckt i kongl. tryckeriet, [!] . Förlag/Tryckeri: Stockholm : kungl.tryckeriet Utgivningsår: 1787 Omfång: [08] , ii36 s. ; 4:o. Nummerbeteckning: SB17: 820906y02 Anmärkning: Övers. A.F. Ristell; musik av Haefner (s. 2). =Ref.:= Bygdén. Antikva Medarbetare: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Ristell, Adolf Fredrik, 1744-1829 Ord till musiken vid philosophiae-magister promotionen i Upsala domkyrka den 12 junii 1824./(Nicander.) Upsala Palmblad & c. 1824. Författare: Nicander, Karl August, 1799-1839 Titel: Ord till musiken vid philosophiae-magister promotionen i Upsala domkyrka den 12 junii 1824./(Nicander.) Upsala Palmblad & c. 1824. Förlag/Tryckeri: Uppsala : Palmblad Utgivningsår: 1824 Omfång: [08] s. ; 8:o. Nummerbeteckning: SB17: 821021g05 Anmärkning: Musiken av Haeffner (s.2). "Chor", på s. 7, är enl. uppgift i not författad av E.G. Geijer. Antikva Medarbetare: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Geijer, Erik Gustaf, 1783-1847 Undertecknade äro sinnade at utgifva en svensk choralbok, hvars tjenlighet til sit ändamål af följande protocolls-utdrag kan inhämtas. =(Text.)=/(Christian Haeffner. G.A. Silverstolpe.) =S. impr.= Författare: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Titel: Undertecknade äro sinnade at utgifva en svensk choralbok, hvars tjenlighet til sit ändamål af följande protocolls-utdrag kan inhämtas. =(Text.)=/(Christian Haeffner. G.A. Silverstolpe.) =S. impr.= Förlag/Tryckeri: Stockholm Utgivningsår: 1803 Omfång: [02] s. ; 4:o. Nummerbeteckning: SB17: 830926g09 Anmärkning: Prospekt för Haeffners =Choral-bok,= som utkom 1808. Senaste årtal i texten 1803. Sannolikt tryckt i Stockholm detta år. Antikva Svenska messan. Utgifven af Johan Christian Fr. Haeffner. Upsala. Tryckt hos Zeipel och Palmblad. 1817. På Em. Bruzelii förlag. ( [Notbilaga:] Leipzig, graverad och trykt hos Breitkopf & Härtel, på Em. Bruzelii förlag.) Författare: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Titel: Svenska messan. Utgifven af Johan Christian Fr. Haeffner. Upsala. Tryckt hos Zeipel och Palmblad. 1817. På Em. Bruzelii förlag. ( [Notbilaga:] Leipzig, graverad och trykt hos Breitkopf & Härtel, på Em. Bruzelii förlag.) Förlag/Tryckeri: Uppsala : Leipzig : Zeipel : Palmblad : Breitkopf : Härtel Utgivningsår: 1817 Omfång: [04] , xii s.; 16 s. =(graverad notbilaga)=. ; 4:o(2). Nummerbeteckning: SB17: 861103g02 Anmärkning: Antikva noter. Ord till musiken vid de akademiska högtidligheterna i anledning af hans maj:t konung Carl XIV Johans kröning./(Geijer.) Upsala 1818, tryckte hos Zeipel och Palmblad. Författare: Geijer, Erik Gustaf, 1783-1847 Titel: Ord till musiken vid de akademiska högtidligheterna i anledning af hans maj:t konung Carl XIV Johans kröning./(Geijer.) Upsala 1818, tryckte hos Zeipel och Palmblad. Förlag/Tryckeri: Uppsala : Zeipel : Palmblad Utgivningsår: 1818 Omfång: [04] s. ; 4:o. Nummerbeteckning: SB17: 870320g06 Anmärkning: Musiken av Haeffner (s. 2). Antikva Medarbetare: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Ord till konung Carl XII:s marsch vid Narva afsungne vid åminnelse festen af studerande ungdomen under processionen till kyrkan om aftonen d. 30 novemb. 1818./(E.G. Geijer.) Upsala, Zeipel och Palmblad, 1818. Författare: Geijer, Erik Gustaf, 1783-1847 Titel: Ord till konung Carl XII:s marsch vid Narva afsungne vid åminnelse festen af studerande ungdomen under processionen till kyrkan om aftonen d. 30 novemb. 1818./(E.G. Geijer.) Upsala, Zeipel och Palmblad, 1818. Förlag/Tryckeri: Uppsala : Zeipel : Palmblad Utgivningsår: 1818 Omfång: [04] s. ; 4:o. Nummerbeteckning: SB17: 870309y18 Anmärkning: Musikarrangemang av Haeffner (s. 2); jfr förf;s =Carl den XII:s marsch vid Narva för 4 röster,= 1818 (text med noter). Antikva Medarbetare: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Ord till musiken vid akademiska högtidligheterna för jubelfesten i Upsala 1817./(C. v. Zeipel.) Upsala 1817, tryckte hos Zeipel och Palmblad. Författare: Zeipel, Carl Samuel Fredrik von, 1793-1849 Titel: Ord till musiken vid akademiska högtidligheterna för jubelfesten i Upsala 1817./(C. v. Zeipel.) Upsala 1817, tryckte hos Zeipel och Palmblad. Förlag/Tryckeri: Uppsala : Zeipel : Palmblad Utgivningsår: 1817 Omfång: [04] s. ; 4:o. Nummerbeteckning: SB17: 870424y18 Anmärkning: Musiken av Haeffner (s. 2). Antikva Medarbetare: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Carl den XII:s marsch vid Narva för 4 röster. Afsjungen vid aminnelsefesten [!] af studerande ungdomen under processionen till kyrkan om aftonen d. 30 november 1818. =(Rubr.)=/(G--r.) (Upsala, hos Zeipel och Palmblad 1818. På hof-kapellmästarn Författare: Geijer, Erik Gustaf, 1783-1847 Titel: Carl den XII:s marsch vid Narva för 4 röster. Afsjungen vid aminnelsefesten [!] af studerande ungdomen under processionen till kyrkan om aftonen d. 30 november 1818. =(Rubr.)=/(G--r.) (Upsala, hos Zeipel och Palmblad 1818. På hof-kapellmästarn : Häffners förlag.) Förlag/Tryckeri: Uppsala : Zeipel : Palmblad Utgivningsår: 1818 Omfång: [02] s. ; 2:o(tv.). Nummerbeteckning: SB17: 840530a03 Anmärkning: =Var.:= Häffnérs. =Ref.:= annan uppl. med tit. =Ord till konung Carl XII:s marsch vid Narva,= 1818. Antikva noter. Medarbetare: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Ord, afsjungne i Upsala dom-kyrka, då jubel-festen firades den 8 martii 1793. Musiken af herr Häffner. =Anon.= Carlskrona, tryckt i kongl. amiralitets boktryckeriet, 1793. Författare: Adlerbeth, Gudmund Jöran, 1751-1818 Titel: Ord, afsjungne i Upsala dom-kyrka, då jubel-festen firades den 8 martii 1793. Musiken af herr Häffner. =Anon.= Carlskrona, tryckt i kongl. amiralitets boktryckeriet, 1793. Förlag/Tryckeri: Karlskrona : amiralitetstryckeriet Utgivningsår: 1793 Omfång: [04] s. ; 4:o. Nummerbeteckning: SB17: 831128a16 Anmärkning: =Ref.:= Uppl. med tit. =Ord att afsjungas i Upsala domkyrka=. Fraktur Medarbetare: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Ord till musiken vid akademiska högtidligheterna den 13 och 14 febr. 1815./(Atterbom.) Upsala, tryckta hos Stenhammar och Palmblad 1815. Författare: Atterbom, Per Daniel Amadeus, 1790-1855 Titel: Ord till musiken vid akademiska högtidligheterna den 13 och 14 febr. 1815./(Atterbom.) Upsala, tryckta hos Stenhammar och Palmblad 1815. Förlag/Tryckeri: Uppsala : Stenhammar : Palmblad Utgivningsår: 1815 Omfång: [04] s. ; 4:o. Nummerbeteckning: SB17: 831222a14 Anmärkning: Musiken av Haeffner (s.2). Antikva Medarbetare: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Ett brev från J.C.F.Haeffner. Författare: Haeffner, Johann Christian Friedrich Titel: Ett brev från J.C.F.Haeffner. : Meddelat av C.A.Brolén. Ort/Förlag: Stockholm Utgivningsår: 1923. Anmärkning: Ur: Personhistorisk tidskrift. Årg.23(1922 Kgl bibl Utgångs-stycke [Musiktryck] Upphovsman: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Titel: Utgångs-stycke [Musiktryck] / Johann Christian Friedrdich Haeffner Ort/Förlag: Klockrike : Noteria Utgivningsår: 1973 Omfång: 5 s. Anmärkning: För orgel SAB/Ämnesord: Xdb, Musikalier Instrumentalsoli Tangentinstrument Xmj, Musikalier Instrumentalmusik Kanons Toccator Fugor Ricercari Tienti Som daggens pärlor glimma [Musiktryck] Upphovsman: Haeffner, Johann Christian Friedrich, 1759-1833 Titel: Som daggens pärlor glimma [Musiktryck] / melodi: J.C.F. Haeffner ; text: H. Krohn-Haahti/A. Takolander ; sats: Lennart Hultin Ort/Förlag: Klockrike : Noteria Utgivningsår: [1990] Omfång: 1 part. ([1] s.) Nummerbeteckning: Ed.nr: 2677 Anmärkning: För 3-st kör a cappella Särtr. ur: Kända körsatser - Trestämmigt Medarbetare: Krohn-Haahti, H. Takolander, Alfons Hultin, Lennart Pris: 4:00 1. Marche for studerande i Uppsala - march for Undergraduates in Uppsala- J.C.F Haeffner 2. Karl XIIs march vid narva - Karl XIIs March at Narva- J.C.F Haeffner finns på Ett Bondbrollop - O.D - Eric Ericson- 1985 Swedish Male voice Choir Concert singing 1810-1930 Musica Svecia Proprius PRCD 9046 Källa: http://www.mh.luth.se/malechoir/Skivor/ODBond.html."
24Lilly-Anne Østtveit Elgvin, Lars Levi Laestadius og naturen (http://www.hitos.no/fou/kristendom/lestnat.htm). "... At Læstadius skulle ha et positivt syn på botanikken som sådan, samsvarer med hans aksepterende holdning til et mer omstridt kulturfenomen i forhold til kristen tro, nemlig joiken. Han slutter seg til en kapellmester Hæffner i Uppsala, som hevder at "Lapparnas sång är i vissa fall sublim", og presiserer at "NB. Såsom naturläte, eller såsom det renaste uttryck för den inneboende känslan kan den i vissa fall kallas sublim, då den blir utförd af en ren quinnoröst i den gjenljudande skogen." (Fragmenter... s.32.) Han undres om de som fordømmer joiken kanskje bare har hørt fulle folk joike. .." Høgskolen i Tromsø. (Først holdt som foredrag ved seminar på Høgskolen i Finmark, 1992.).
25J C F H, Trio (Härold för den unga Flora). , http://www.muslib.se/hand/fort/munktell.html. Trio (Härold för den unga Flora). [För SSB]. Part. + st. finns i STATENS MUSIKBIBLIOTEK, Helena Munktells samling.
1The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints, International Genealogical Index (R), Copyright (c) 1980, 1997, data as of February 1997.
2Blomkvist Marianne Viktoria, Ancestors of Blomkvist Marianne Viktoria (www.).