Biografi i Johan Leonard Höijers Musiklexikon

Hæffner, Johann Christian Friedrich. Kongl. Svensk hofkapellm.; f. Hessisk undersåte 1759 i byn Ober-Schönau nära Suhla i grefskapet Henneberg, der fadren var skolmästare; fick under sin skoltid undervisning i musik af orgelnisten Vierling; blef 1776 student vid universitet i Leipzig, och förtjenade derunder sitt uppehälle som korrekturläsare hos musikfirman Breitkopf & Härtel; åtföljde sedermera som musikdirektör ett kringresande
skådespelaresällskap; kom 1780 till Stockholm och blef der anställd som orgelnist vid Tyska kyrkan, fungerade tillika som sångmästare och altviolist vid operaorchestern; förestod, gemensamt med Uttini, Vogler, Kraus, men efter 1799 [1], ensam, kongl. kapellet till 1808, då han flyttade till Upsala som director musices och domkyrkoorgelnist; d.
derstädes 1833.

Utgifvit en Choralbok 1808, samt "Svensk Choralbok", deraf 1:sta delen utkom i Stockholm 1820 och 2:dra delen i Upsala 1821. I denna choralboks 1:sta del äro choralerna under n:is 18, 95, 300, 336, 361, 378, 446 och 468 hans egna.

Geijer skrifver i sin Nekrolog öfver Hæffner: "l det hela har Hæffner varit en återställare af Svenska kyrkosången ur ett choas af förvirring. Det är lättare att efter honom göra bättre, men det minskar ej hans förtjenst". Hæffners choralbok är till begagnande vid allmänna Gudstjensten antagen öfverallt i Sverige. Af Hæffners öfriga arbeten må nämnas: "Svenska messan"; "Preludier till melodierna uti Svenska Choralboken, samt Marscher etc," (1:sta häftet, Upsala 1822); operorna "Electra" (uppförd 1787); "Alcides inträde i verlden"; (1793); "Renaud" (1801); en del af musiken till Valerii lyriska monolog "Lydia och Arist". (införd i i Åhlströms "Musikaliskt Tidsfördrif" för år 1798, n:is 20 och 21); musik vid åtskilliga promotionshögtidligheter i Upsala; romancen "Milda hjerta, känn min låga!" (i epilogen vid Gustaf IV Adolphs andra förlofning 1797, derefter införd i "Musikaliskt Tidsfördrif" för år 1797). Till denna melodi skref Atterbom orden "Hulda Rosa, fjäriln frågar" etc. Melodien, satt i quartett, sjungs numera allmänt med dessa ord.
Vidare har Hæffner comp. slutchören i den af Åhlström componerade cantat, som uppfördes å börssalen 1808, vid aftäckandet af Gustaf III:s staty, och hvilken cantat för öfrigt var instrumenterad af Hæffner.

H. var den förste som till lif väckte Upsala studentsång, och som deri ingjöt den friska anda, hvaraf studentsången derstädes sedermera alltid visat sig genomträngd. Sångerna "Vikingasäten" och "Låt dina portar upp", äro ensamt tillräckliga att bland sångens vänner göra hans namn i hög grad populärt. Varm anhängare af den Svenska folkvisan, har han äfven på detta område verkat för kommande tider; bland annat genom redigerandet af musiken i Geijers och Afzelii samling af Svenska Folkmelodier, samt genom utgifvandet af ett häfte Svenska Folkvisor, satte för 4 mansröster, och "Anmärkningar öfver gamla Nordiska Sången" (införde i Tidskriften "Svea", 1:sta häftet 1818).

Att Hæffner var en stor insektsamlare är måhända mindre kändt; hans välordnade samling i denna väg inköptes af konung Carl Johan och skänktes till Upsala akademi.

Som slutord om Hæffner må följande rader ur Geijers ofvannämnde nekrolog här få plats: "Han lefde med en stor familj i en glad fattigdom, och var i alla lifvets förhållande en god man".

<< Start

Uppdaterad

2010-03-13