Haeffner, Johan Christian Friedrich
(1759 - 1833), musiker, tonsättare.
Född d. 2 mars 1759 i byn Ober-Schönau (1) i grefskapet
Henneberg i Tyskland, där fadern var skollärare.
Med god så väl teoretisk som praktisk musikalisk underbyggnad, kom H. 1776 till Leipzig, där han lät inskrifva sig som student, och tog undervisning i estetik och deklamation af Clodius och Zollikofer. Emellertid afbröt han snart sina litterära studier, tog anställning som orkesterdirigent och tjänstgjorde vid flera teatrar, bland andra i Frankfurt-am-Main och Hamburg 1778 - 80. Sistnämnda år for han till Stockholm och anställdes som organist vid d.v. Tyska kyrka. Hösten följande året begynte han undervisa några af k. operans sujetter (2) i sång och biträdde året därefter kapellmästaren Naumann (3) vid inöfningen av operan "Cora och Alonzo". - 1783 anställd vid k. teatern såsom sångmästare, under det han samtidigt biträdde som altviolinist vid operaorkestern, blef han 1793 vik. kapellmästare, till 1799, då han ensam öfvertog ledningen af k. operans orkester (4). År 1808 befordrades han till director musices (5) vid universitet i Uppsala, med hvilken befattning han fick förena organistsysslan vid domkyrkan 1826 (6). - Död i Uppsala d. 28 maj 1833.
H. inlade stora förtjänster om kyrkosången. Hans Svensk Choral-Bok, af hvilken 1:a delen utkom i Stockholm 1820 och andra delen i Uppsala 1821, antogs till begagnande vid den allmänna gudstjänsten öfver hela Sverige. - Af hans öfriga arbeten må nämnas: Svenska Messan 1817; Preludier till melodierna uti Svenska Choralboken samt Marscher 1822, musiken till operorna Electra, Alcides' inträde i världen och Renaud, musiken vid åtskilliga promotionshögtidligheter i Uppsala, slutkörerna till Ahlströms kantat vid aftäckandet af Gustaf III:s staty, de populära sångstyckena: "Vikingasäten", "Låt dina portar upp", "Hulda Rosa", m. fl. - Varm beundrare af den svenska folkvisan, har H. äfven på detta område verkat för kommande tider, genom redigeringen af musiken till Geijers och Afzelii samling af svenska folkmelodier, genom utgifvandet af ett häfte Svenska folkvisor, arrangerade för fyra mansröster, samt genom sina Anmärkningar öfver gamla nordiska sången i Svea 1818. Som operakompositör var H. genom sin torrhet mindre lycklig, under det att hans oratorier (Försonaren på Golgatha, Försonaren på Oljoberget) (7) innehålla förträfflig musik. I koralsången införde han stor ordning, om än han också var för dogmatisk. H:s största förtjänst är dock att ha väckt till lif musiklifvet i Uppsala, bland hvars studenter han väl trifdes. Den svenska studentsångens fader är ett namn, som kunde anstå den framstående kompositören och sånganföraren.
Gift 1787 med Gertrud Elisabet Forselius. (8)
KÄLLA: Hofberg, Svenskt Biografiskt Handlexikon, 1906
Avskrift från faksimil, layout
och fotnoter av Dr Fredrik Haeffner
Biografin har några felaktigheter, se not 7.
| 1 | Idag stavas byns namn Oberschönau. Den ligger några mil NV om Frankfurt-am-Main i delstaten Thüringen |
| 2 | = sångare |
| 3 | J G Naumann (1741 - 1801), tysk musiker o kompositör som arbetade några år (1777 o 1782) i Gustaf III:s Sverige. Av verken i Sverige märks operorna Amphion, Cora och Alonzo och Gustaf Wasa. |
| 4 | även kallad hovkapellet, kapellmästaren har titeln hovkapellmästare. |
| 5 | = ansvarig för musikutbildningen. |
| 6 | H hade varit vice organist där sedan 1820 (ev 21) |
| 7 | Oratoriet Försonaren på Oljoberget m text av S Ödmann, har enligt andra källor skrivits av Per Frigel och inte av Haeffner |
| 8 | skild 1807 och gifte sig i dec 1807 med A M Schylander. De får 7 barn. |
|
<< Start | Uppdaterad | © Fredrik Haeffner, 2001 |